musikutmaning pt. 5 (kamil)
2010-04-14 @ 07:25:53
Underbart med en till spellista. De facto att jag skriver medan jag lyssnar är lite tydligare i vissa stycken här (till exempel "Shoots and Ladders." Länk till musikutmaningen och resten av spellistorna.
5 – kamil @ oelsa.blogg.se
5 – kamil @ oelsa.blogg.se
Sybreed - Revive My Wounds
Tanke A: Är inte sångarens största fan. Tanke B: Lite för mycket techno-keyboard aktigt plottrande (särksilt strax efter introt, om jag inte minns fel.) Fler tankar: Oh dear god, nu kom det robo-vocals. Viktor Svensson ogillar detta. Ogillar faktiskt det mesta med den här låten.
Fear Factory - Self Bias Resistor
Diggar introriffet rätt hårt. När sångaren inte spelar cookie monster låter han hyfsat mycket som James Hetfield (från Metallica, för de som om möjligt inte visste.) Egentligen gillar jag egentligen inte hans "tuffa" röst, men anledningen till att jag kan lyssna och halvt tycka om den här låten är riffen. Riffet vid 2:30 får mig på särskilt starkt headbang-humör.
Korn - Shoots and Ladders
Ooh. Intro som tonar in. Det här kan bli bra. Wtf säckpipa? Inte för att jag inte gillar instrumentet, men det är inte det första man förväntar sig ur en metallåt precis. Sångaren på den här låten är lite melankolisk. Och dude, inte okej att andas i örat på en :). Jag är inte riktigt säker på om jag diggar hans lite tyngre läge. Som iofs inte är särskilt tungt. Mera som en lite mörkare Zack de la Rocha från Rage Against the Machine. Det där som gitarren spelar under verserna börjar gå en lite grann på nerverna efter ett bra tag. Introt ska den få en extrapoäng för dock.
Epica - Kingdom Of Heaven - A New Age Dawns - Prt V
Har faktiskt hört den här låten tidigare. Blev ganska imponerad, men det var ett tag sen så jag minns den inte så väl. Men anledningen till att jag minns den så väl är det är en power metal-låt. Jag har kanske inte uttalat mig på området tidigare, men jag är inte genres största anhängare. Att jag faktiskt tycker hyfsat mycket om den här låten borde ändå säga ganska mycket. Låten öppnas med klassiska instrument och efter en dryg minut äntrar ett väl mottaget death metal-stuk ovanpå det klassiska. Kan väl bara säga att i min mening funkar det ganska bra. Många band arbetar mycket efter "clean vocals och growl"-principen. Epica har tagit det ett steg längre. Mezzosopranens operasång Simone Simons funkar som vitt mot gitarristens Mark Jansens svarta dödsvrål . Lite storytelling i låten funkar också bra. Men bara lite grann.
Gojira - Global Warming
Lite samma stil på huvudriffet som på det från Oroburos från "The Way of All Flesh." Det här är dock mer genomgående och faktiskt väldigt snyggt. Man blir inte trött på det så fort. Rösten är jag lite tveksam till, men den funkar. Vad som däremot inte funkar är texten. Budskapet om den globala uppvärmningen och hur vi missköter vår moder jord är fint i sig, men jag känner inte riktigt att texten är helt klockren. Han växlar mellan ok metaforer till meningar såsom "I don't think we should do this now" och "And I feel alone because everybody's wrong."
/V
Tanke A: Är inte sångarens största fan. Tanke B: Lite för mycket techno-keyboard aktigt plottrande (särksilt strax efter introt, om jag inte minns fel.) Fler tankar: Oh dear god, nu kom det robo-vocals. Viktor Svensson ogillar detta. Ogillar faktiskt det mesta med den här låten.
Fear Factory - Self Bias Resistor
Diggar introriffet rätt hårt. När sångaren inte spelar cookie monster låter han hyfsat mycket som James Hetfield (från Metallica, för de som om möjligt inte visste.) Egentligen gillar jag egentligen inte hans "tuffa" röst, men anledningen till att jag kan lyssna och halvt tycka om den här låten är riffen. Riffet vid 2:30 får mig på särskilt starkt headbang-humör.
Korn - Shoots and Ladders
Ooh. Intro som tonar in. Det här kan bli bra. Wtf säckpipa? Inte för att jag inte gillar instrumentet, men det är inte det första man förväntar sig ur en metallåt precis. Sångaren på den här låten är lite melankolisk. Och dude, inte okej att andas i örat på en :). Jag är inte riktigt säker på om jag diggar hans lite tyngre läge. Som iofs inte är särskilt tungt. Mera som en lite mörkare Zack de la Rocha från Rage Against the Machine. Det där som gitarren spelar under verserna börjar gå en lite grann på nerverna efter ett bra tag. Introt ska den få en extrapoäng för dock.
Epica - Kingdom Of Heaven - A New Age Dawns - Prt V
Har faktiskt hört den här låten tidigare. Blev ganska imponerad, men det var ett tag sen så jag minns den inte så väl. Men anledningen till att jag minns den så väl är det är en power metal-låt. Jag har kanske inte uttalat mig på området tidigare, men jag är inte genres största anhängare. Att jag faktiskt tycker hyfsat mycket om den här låten borde ändå säga ganska mycket. Låten öppnas med klassiska instrument och efter en dryg minut äntrar ett väl mottaget death metal-stuk ovanpå det klassiska. Kan väl bara säga att i min mening funkar det ganska bra. Många band arbetar mycket efter "clean vocals och growl"-principen. Epica har tagit det ett steg längre. Mezzosopranens operasång Simone Simons funkar som vitt mot gitarristens Mark Jansens svarta dödsvrål . Lite storytelling i låten funkar också bra. Men bara lite grann.
Gojira - Global Warming
Lite samma stil på huvudriffet som på det från Oroburos från "The Way of All Flesh." Det här är dock mer genomgående och faktiskt väldigt snyggt. Man blir inte trött på det så fort. Rösten är jag lite tveksam till, men den funkar. Vad som däremot inte funkar är texten. Budskapet om den globala uppvärmningen och hur vi missköter vår moder jord är fint i sig, men jag känner inte riktigt att texten är helt klockren. Han växlar mellan ok metaforer till meningar såsom "I don't think we should do this now" och "And I feel alone because everybody's wrong."
/V
Kommentarer
