the puny human

Idag har det hänt lite olika saker. Runt 11 tiden bestämde jag mig för att det kanske var en bra idé att lämna datorn, sängen göra sig redo för världen. Lite frukost i magen satt fint samtidigt som jag skapade en ny liten explosiv spellista. Köket var belamrat med disk, och själva maskin var öppen och redo för tömning. Så jag bestämde mig för att starta ett litet musikmaraton. Ett Mastodon-maraton blev det då jag upptäckte att Spotify har (i alla fall i Norge, hoppas till Gud att det finns i Sverige) lagt upp alla deras album. I kronologisk ordning blev det, med start från deras första release "Remission" till deras senaste "Crack the Skye." En mycket underhållande färd ända till resten kom hem. Jag blev (inte helt oväntat) beordrad av the Mrs. att stänga av musiken för att "in my opinion that is just noise and not music."



Fortsatte klockan strax efter 7 med "Call of the Mastodon", fortsatte med "Blood Mountain", tog en break för socialt samspel och är nu inne på "Crack the Skye". Av alla de 5 album jag lyssnat på, är nog det här det sämsta. Hela alltet känns liksom för mycket på nåt sätt. Otroligt överskattat. Inte direkt dåligt, men stundvis känns det som om de bara har slängt dit en del bara för att förlänga låten. Case in point, Oblivion. Skivans bästa spår börjar majestätiskt och storfött, fortsätter hålla hög kvalité genom verserna och har en makalös refräng. Sen kommer en instrumental sektion som känns out of place. Låten tappar liksom farten just där. Tack och lov återvänder den till den underbara refrängen, men just den där solo-delen känns så ditklistrad, så halvhjärtad, så vi-har-press-på-oss-från-fans-att-göra-nåt-coolt-soloaktigt-så-då-gör-vi-väl-det-då. Men ni ska ta allt jag just nu har skrivit och kommer att skriva med en liten nypa salt, för nu är jag tokhungrig och jag tenderar att uppleva musik sämre då.

Om jag får rangordna de själv så blir det:

• Remission
• Blood Mountain
• Leviathan
• Crack the Skye
• Call of the Mastodon (EP)

Sen har jag packat in alla kläder jag ska ha på Samos (FATTAR NI?! JAG RESER PÅ FREDAG!) Allting känns så galet fucked up nu så det inte är sant. Brukar inte ha resfeber, men nu jävlar alltså. Har också käkat fajita för första gången. Det gick väl att äta, men man kan väl säga att jag föredrar tacos bara lite mer.

Och självklart så är ju låttipset för idag: Mastodon – March Of The Fire Ants (säg gärna till om länken funkar eller inte)

/V

Overkligt. Helt overkligt. Precis så känns det just nu. Om 3 dagar börjar resan mot Samos, Grekland. Dagarna här har liksom flugit förbi i en handvändning. Förmodligen för att det har hänt så fruktansvärt mycket (när man hjälper till med att flytta har man liksom lite saker att göra.)

Mycket underhållande musik I tell ya! Lite småroligt är att Tom Morello från Rage Against the Machine spelar gitarr på soundtracket. Jag gillar också att det faktiskt är rätt bra riff de har skrivit också, och inte bara "powerackord som följer basgången" eller "nu gör vi nåt galet och låter gitarristen PALM-MUTEA ackorden alltså!" Coolaste riffet so far är utan tvekan det som dyker upp efter tag i Sledgehammer V2. Ett riktigt soundtrack för en popcornrulle. Ingen dramatisk, känslomässigt krävande musik här inte. En säker trea / svag fyra.

Yep. Det är precis vad det ser ut att vara. Låt bara fördomarna flöda. Men ack, så underbart det är. Brukar vanligtvis inte lyssna på "technical death metal" (som det kallas) men det här är faktiskt ganska underhållande. Sen kan genren ha lite balla omslag också (inte det här då, se nedan ofc)

Eller kanske det bara var Obscura då? Nej, nu ska man ju lägga sig. Ska ju upp och passa på barnen, samt klippas av en lärling klockan 1 imorgon. Hur hon än klipper så gör det inget för hon är fett snygg!

Är på sluttampen av soundtracket nu (som är skrivet av Hans Zimmer, för er som inte kan läsa texten där.) Mycket bra måste jag säga. Det är lite svårt att säga något såhär på första genomlyssning. Man måste liksom ha två-tre lyssningar på sig för att på nåt sätt fånga allting som musiken har att erbjuda. Ibland blir man tagen direkt rätt upp och ner av musiken, som var fallet med "Haunted" av Debbie Wiseman (lyssnade på det igår kväll; otroligt fint.) Andra kompositioner kräver att man sätter sig ner och verkligen fokuserar på det man lyssnar på för att riktigt uppskatta det ("Lady in the Water" och "Kingdom of Heaven" som exempel.)

Låtlistan till Inceptions soundtrack har äntligen släppts! Hans Zimmer kommenterade musiken:

“It’s a very electronic score. There is orchestra, but the electronics share an equal spotlight, and I also have Johnny Marr playing guitar. Besides Johnny and the orchestra, everything else stays virtual throughout the mix.”

1. Half Remembered Dream
2. We Built Our Own World
3. Dream Is Collapsing
4. Radical Notion
5. Old Souls
6. 528491
7. Mombasa
8. One Simple Idea
9. Dream Within A Dream
10. Waiting For A Train
11. Paradox
12. Time

På filmens hemsida finns det smakprov på vad man tror är musiken han har skrivit. Jag måste säga att även om mycket låter bekant så blir jag ändå lite nyfiken på att lyssna på helheten (som, btw, släpps 13 juli för de som bryr sig.)

Är ganska taggad på soundtracket! Overall låter det ganska bra, även om bara den lilla snutten som spelades av Bellas tema var ganska anonym, så verkar ändå Jacobs tema ta förarsätet i det här kapitlet. Och för er som inte visste det så har musiken skrivits av Howard Shore, som är mest känd som kompositören av musiken till Sagan om Ringen-filmerna.

/V

Äntligen! Läste på Megastores hemsida att mina skivor ÄNTLIGEN har blivit leverade. Blir väl upp med tuppen imorn då för att hämta paketet :). Och btw, det är soundtracket till Star Wars Episode III: Revenge of the Sith och Lamb of God – Ashes Of The Wake.

Upptäckte vid första lyssningen (ett tag sen) att riffet vid 7-minuters strecket skulle passat minst lika bra i en Opeth-låt. Och jag blev lite stolt över mig själv när jag bara genom att lyssna på gitarrsolot vid 8:40-8:50 listar ut att det spelas av ingen mindre än Mikael Åkerfeldt från Opeth (NÖRDSTÄMPEL!) Fast mannen har en ganska säregen stil på sina solon, särskilt det på en odistad gitarr. Han sjunger också stämmor i låten. Så det rinner lite Opeth i Steven Wilsons blod ändå (vilket inte är helt otroligt med tanke på deras tidigare samarbeten.)

/V

Ett bevis på att all spelmusik inte är fy skam! Till och med Christian Clemmensen från Filmtracks gav den 4/5. Giacchino har på någon vänster lyckats emulera John Williams stil på musiken (det här var ju också hans första riktigt egna soundtrack; tydliga influenser får man räkna med.) Det enda som stilrent sticker är ett instrumentalt jazzspår (om jag inte tar helt fel) vid slutet av skivan. Men det får höga betyg av mig också :).

/V

Seriously, det här gjorde typ min kväll. Efter att ha suttit strax över tre timmar med en facking tyskaredovisning (due tomorrow) var jag helt slut i skallen. Tog och kvällsfikade lite grann, satte mig vid datorn igen fast jag har gjort allt annat än tyska. Helt plötsligt kommer jag på att imorgon är det ju den första juni, och då släpps ju "The Obsidian Conspiracy." I vetskapen om att soundtracket till "Prince of Persia" släpptes en dag i förväg, slängde jag ett öga till Spotify, och där var den! Har inte lyssnat på den än, så nyss är det jag hittade den.

/V

Himla råsnyggt soundtrack. Synd på att de har slutat tillverka det och en ny kopia kostar minst 700 spänn. Oh well. Får väl satsa på begagnat om inte annat. Lätt en av höjdpunkterna är spåret Tartarus. Stråket som kommer vid 2:40 strecket måste fan ha tagit steroider så fort och snyggt de spelar!

/V

Kanske skriver något mer utvecklat senare i dagarna, but for now får det duga med att trots några "hit and miss"-låtar så är "Reality Killed the Video Star" ett underhållande album som vandrar genom musikens vida landskap - på gott och ont.

Kulturnatta is over and done with. Så vad gjorde jag där? Inte mycket. Hängde först och såg "Death Maze" spela i Döbelns park (och de var riktigt bra må sägas), sen drog jag in mot stan för att se om jag hittade någon jag kände. På Rådhustorget träffade jag på Elina och hennes Holmsundshomies, bland annat en Marcus Westerlund i kilt som utlovat. Vi drog till Hjallarhornet (det är så det stavas va?) och såg några Midgårdare spela. Overall är det ju var det förstås hög klass på MU3:ornas framträdanden. Var tvungen att dra efter en stund, för man skulle ju på bio och se "Prince of Persia." Jag kommer att skriva om den filmen i ett senare inlägg. Om du klickar på bilden nedan kommer du till min bdb där jag lagt upp de flesta jag foton jag tog i dag.

Hittade de här av en slump. Ett sjukt ometal prog album. Ta och lyssna lite grann på första låten. Den är väldigt ambient (luftig, drömlik) och döm om min förvåning när man hör en kvinnlig sångerska. Vid närmare granskning har bandet sångare av båda de kön, tydligen. Ge albumet en chans, för det är än en gång inte metal!

/V