the puny human

Asså, sitter och är typ tårögd av nostalgi! Läser igenom min dagbok jag hade i typ ettan, tvåan nånting. Kommer definitivt att lägga upp dagboksinlägg och mina ökända historier från samma era. Förbered er på rafflande historier såsom "Rymdstation Delta", "Ödets rubin" och "Ormen Oskar som väste så högt att jorden sprängdes." Och självklart blir det ju bilder på köpet, för vad är annars poängen liksom?

Det här är typ ett av det bästa bilspelen någonsin skapat. Även om "Racedriver: Grid" egentligen är awesome så kan realistiska spel kan gå och ta sig någonstans. Blir så arg på dem. Tacka vet jag spel som har arkadkänsla. Det är boost som gör bilspelen. Samt den där lite överdrivna hållbarheten som bilarna har. Det som är så bra med det här spelet är också att om du krockar så blir det en jävla smäll, men du startar bara om lite längre bak och en på utsidan skadad bil. På insidan är det inget fel. Inget jävla "ditt högra däck är punkterat" eller "din motor har tagit lite stryk nu." Du tål ett visst antal rejäla smällar, och när du är körd så är du körd och inget snack om saken (det här händer ju förstås bara under det absolut perfekta spelläget Road Rage där du ska ramma så många bilar som möjligt tills din bil int klarar om, och inte under det vanliga Race-läget.) Sen är ju Crash-läget inget att förglömma. Du får ett område framför dig där du helt enkelt ska skapa så mycket oreda som möjligt. Beroende på vilken skada du åsamkat får du olika poäng. Inte lika fartfyllt och underhållande som tidigare nämnda, men det har ändock sin charm.

Ett lika fulländat spel som tidigarenämnda, om än bättre. Förutom en genomgående tilltalande körkänsla (ganska arkadisk) och ett nertonat (från NFS: Underground 2) läge för att skräddarsy utseendet på din bil, är den tveklöst roligaste delen av spelet: Polisjakterna. Å gud vad jag minns dem. Att dra iväg i en BMW M3 GTR eller en Lamborghini Murciélago för att sedan få en konstant ökande bunt polisbilar bakom sig är det få tillfällen som slår. Mot slutet kunde du ha strax över 15-20 bilar efter dig, samt spikmattor och vägspärrar utplacerade lite varstans. Kan väl säga att det sög ganska hårt när man hade Porsche-polisbilar och SUV:s efter sig och i stundens hetta råkar köra över dessa gudsförgätna påhitt. Paniken spreds genom kroppen när däcken small. Desperat försökte man krama ur det sista av handkontrollen i ett sista försök att undkomma lagens långa, snabba och förjävliga arm. Som tur var så var man ändå inte helt chanslös. Så kallade "Speedbreakers" finns lite var stans runt omkring den fiktiva staden. Det kan vara ett vattentorn, en bensinstation eller whatnot. Poängen är att när du väl kör in igenom dessa så ryker förhoppningsvis ett par polisbilar eller två. Du förstås klarar dig helskinnad genom den lilla fadäsen. Och för att du ska ha någon chans att försvinna så finns det självklart så kallade "Hideouts." Ett litet avskilt utrymme någonstans där du kryper in när polisen inte ser dig. Vänta ett tag, och du är ganska safe. Såvida du inte ställt till med en jävla röra, för då känner de lätt igen dig. Själv minns jag min absolut bästa polisjakt någonsin. Den varade i 24 min. Så förbannat episkt det blev på slutet när jag hade polishelikoptrar, SUV:s, Porsche-polisbilar efter mig samt spikmattor och vägspärrar framför mig. Allt detta med en Lamborghini Murciélago. Till slut höll det inte längre, så jag var tvungen att gömma mig. Snacka om att andas ut efteråt.

Har inte spelat Mario Kart (förutom en match mot Elina på Petters två DS, som jag FYI vann) så därför hamnar inte nåt av de spelen på listan. Sorry folks.

Dagens låttips: In Mourning - The Smoke & In Mourning - The Final Solution (Entering the Black Lodge) (två av de bättre spåren på deras senaste, "Monolith" som jag skaffade igår.