the puny human

Ja, mina kära läsare, jag glömde ju att upplysa er om att jag skulle försvinna till mormor och morfars stuga ett bra tag. Jag hade minimalt med tillgång till internet, men det var ju heller inte mitt största prio där borta. Bara chilla i överlag. Hade ett utbyte av musik med käraste moster Ida. Hon försökte indoktrinera mig i Michael Jackson, och jag försökte lite samma sak med några av mina band. Var mycket roligt, måste jag säga. Sen snackade vi om allt mellan himmel och jord. Mycket trevligt det med.

Fast det som var liksom main-eventet under resan var ju Pite Havsbad! Första gången man var där på 11 år. Då var jag typ... 6 år. Sickt. Anywho så var det jävligt kul iaf. Cirka tre timmar bad blev det samt chillande på en havsstrand, en tur med lillebrodern i ett dinosaurieland och sist men inte minst go-kart! Första gången var det, och pussy som jag är körde jag så pass långsamt att jag blev omkörd en snubbe. Eriksson däremot gasade på för kung och fosterland.

Inga pics, faktiskt, vilket är lite tråkigt måste jag medge. Men mami filmade lite grann när vi åkte Spacebowl med sin mobil, så vi får se. Och btw folks, jag kommer nu att spamma min blogg med de dagboksinlägg jag missat att göra.

Jag fyller inte år än jag. Den tolfte juli blir jag 17 bast, och jag har en liten speciell present jag önskar mig (från familjen ofc.) Tänkte så här att jag skulle kunna önska mig typ vilken skiva som helst, och om jag bara önskar mig den och inget annat, så blir det ju som oftast det jag får. Ingen överraskning där liksom. Men nu tänkte jag göra det lite speciellt och låta mina presentgivare svettas lite (och jag, för den delen X).) Min tanke är så att jag önskar mig en skiva, men ingen bestämd sådan. Det ska mami och G bestämma tillsammans genom att göra lite research på lite olika ställen osv.

Fortsättningsvis rör det här egentligen bara familjen, men om du också mot förmodan skulle vilja ge mig en present så är du mycket välkommen att fortsätta läsa
Tips på ställen att kolla på kan vara:

• Min skivsamling (kolla vad jag har ofc)
• Spotify (har jag favoritmarkerat något jag inte har?)
• last.fm (har jag lyssnat väldigt mycket på nån skiva jag inte har?)
• Facebook-statusar, blogg-inlägg & dylikt (har jag skrivit något särskilt om en viss skiva?)
• Wikipedia (har jag ett bands alla album?/har jag en samling som jag inte slutfört?)
• Und so weiter und sofort...

God damn. Det här blev ju typ som en riktig skoluppgift XP. Kan ju säga att det här kommer att hålla mig på helspänn.

Gud vad jag är trött. Jisses och pannkaka vad jag är trött. Har varit uppe sen halv nio idag för att fara på stan klockan 10 med mami och handla sportkläder (de är ju så dyra så vi delar på kostnaden.) Det blev ett par löparskor ala Nike, långshorts (eller trekvartsbyxor som det faktiskt stod på kvittot; kom aldrig att kunna bränna bort det...) och träningbyxor Adidas-style samt två par löpningsstrumpor av okänt märke. Jag hade varit där i måndags och kollade skor, och turligt nog fick jag hjälp av samma kille idag också (that's kundservice for ya.) Sen bar det av till Chlas Ohlsson, Max och sedan hem. Efter typ en kvarts andhämtning cyklade vi iväg till öppet hus på KFUM-lägrena. Min kära broder Eriksson har nämligen varit där de senaste dagarna. Vi spelade lite basket han och jag, sen samlades alla föräldrar, syskon och lägerbarn för att leka en lek som kallades "Bläckfisken" som faktiskt var ganska rolig, fast det funkar nog bättre om man är färre pers. Eriksson målade sedan med glädje mitt ansikte med vattenfärg.

"Är det vattenfärg?"
"Ja såklart. Så att man kan tvätta bort det sen."
"Jaha..."

Sen besökte jag Elina som sommarjobbar på kyrkstugan. Det verkar som om hon bakar hela dagarna. Eller nåt liknande. Vi bestämde att jag skulle dra hem, och vid 4-tiden skulle jag komma tillbak redo för att bada, och så blev det. Det var lite småkallt så (och hon hade kort lunch) så vi badade inte så länge, men det var skönt att få ett rejält dopp i alla fall. Väl i vattnet bekantade vi oss med en spjuver på säkert tre-fyra år som hade en ny blå flytväst och darrade något fruktansvärt i underläppen. Dagens visdomsord: Bad är alltid roligare med småbarn.

Nu senast har jag gymmat med mamma på personalgymmet där hon jobbar. Ganska litet, men det finns ganska bra utrustning. Jag gillar också att det är litet. Det blir liksom inte samma press som på ett stort gym med mycket människor. Har världens vånda i överarmarna nu, så jag måste ha fuckat upp nånting när jag stretchade idag (eller INTE stretchade igår XP)

Herrejävlar vad jag är trött...

Hur man än har undvikit det, hur man än har sagt "Men kan inte allt ståhej ta slut snart?" så sitter man likt förbannat framför TV:n och bevittnar de nygiftas färd från slottet (vi missade faktiskt själva giftermålet, fick se reprisbilder efteråt.) För vad man än tycker om allt detta, så är det här oerhört stort. Det jag gillade bäst var att man såg verkligen på dem att de är genuint lyckliga. Särskilt Kronprinsessan. Precis utanför slottet och efter den efterlängtade kyssen såg man verkligen hur leendet kunde dratt runt ansiktet om hon inte haft öron.

Nej men vet du vad. Det är nästan så att man blir lite rörd. Men bara lite.

/V

Låtlistan till Inceptions soundtrack har äntligen släppts! Hans Zimmer kommenterade musiken:

“It’s a very electronic score. There is orchestra, but the electronics share an equal spotlight, and I also have Johnny Marr playing guitar. Besides Johnny and the orchestra, everything else stays virtual throughout the mix.”

1. Half Remembered Dream
2. We Built Our Own World
3. Dream Is Collapsing
4. Radical Notion
5. Old Souls
6. 528491
7. Mombasa
8. One Simple Idea
9. Dream Within A Dream
10. Waiting For A Train
11. Paradox
12. Time

På filmens hemsida finns det smakprov på vad man tror är musiken han har skrivit. Jag måste säga att även om mycket låter bekant så blir jag ändå lite nyfiken på att lyssna på helheten (som, btw, släpps 13 juli för de som bryr sig.)

"The Wolfman" hyrdes av Eriksson som tvingades ut i regnet till Ica Berghem för att få tag på den. Jag var faktiskt ganska taggad på att se den. Men ack, den sög. Det första, och om inte största, misstaget de gjorde i filmen var att visa varulven typ det första de gör. Vars finns spänningen då, om publiken redan vet hur monstret ser ut? För jag menar, den går inte att hitta någon annanstans. Sedan verkar Anthony Hopkins helt slutkörd och som om han spelade sin roll på tomgång. Benicio del Toro gör väl ett ok jobb med att porträttera vår smått plågade huvudperson. Emily Blunt gör sitt bästa med vad hon har att arbeta med, vilket inte är mycket. Hon blir ett våp, kort och gott. Ett tag trodde jag på fullaste allvar att man faktiskt gjorde så kassa specialeffekter nuförtiden. Men jag kom sedan på att det här faktiskt är en remake, och det faktiskt kan vara en liten hyllning till filmer från den tiden.

Det är inte lätt att dela ut plusmedaljer till den här filmen. Men en går åtminstone till den konstanta, påträngande gråa tonen igenom hela filmen. Sedan förstås, nörd som jag är, kan jag inget annat än lovorda filmmusiken som skrevs av Danny Elfman. För hela kalaset har han skrivit ETT tema, som han sedan vrider och vänder på för att det ska passa filmens olika scener. Ni som har sett filmerna "Bram Stoker's Dracula" och "Sleepy Hollow" kommer att känna igen er, då tidigarenämnda film har varit en tydlig inspiration och senarenämnda har samma tryckta stämningen (liten by hotas av en illvillig fara någon?)

Nej, i överlag är "The Wolfman" en av de sämre filmer jag har sett. Till och med slutet är dåligt. 35 spänn helt åt fanders. Fast Eriksson tyckte om den i alla fall. Inte "10 av 10, häftiga specialeffekter", men nåt i den stilen. Jag? 3/10.

Redan den första "Spider-Man" filmen var ett imponerade och inte minst underhållande verk. Förväntningarna inför den andra var givetvis skyhöga. Livet för allas vår grannpojke Peter Parker leker minsann inte. Han har brist på pengar, och hans superhjälteliv sätter käppar i hjulen för hans kärleksdito. Samtidigt går ett fusionexperiment, lett av Dr. Otto Octavious, mycket snett och kaos råder snart i staden.

Praktiskt allt i den här uppföljaren överstiger ettan med hästlängder. Än en gång briljerar Danny Elfman med sin fantastiskt upplyftande superhjältemusik. Han introducerar självklart också ett tema för skurken i filmen (som är på åtta noter, något som var helt menat enligt han själv.) Jag kan, för en gångs skull, inte komma på något direkt fel på filmen. Tobey Maguire, Kirsten Dunst och Alfred Molina skiner i sina roller som hjälten, kärleken respektive fulingen. Det finns bara en efterhängsen känsla i magen som hindrar filmen från att nå skytopparna. Har du inte sett den än, då har du verkligen missat något. 9/10.

/V

Idag (eller ja, igår egentligen, men vafan 2 timmar plus/minus har väl ingen dött av?) har varit, om inget annat, än väldigt seg dag. Klev upp cirkum 12 på morgon, tittade ut genom balkongen och regnet öste ner som om det inte visste annat. Fast lika bra var väl det. Med gårdagens 130 minuters promenad (skavsår medföljde) samt 1 timmes gymträning skulle jag ändå inte gå ut. Nu fick jag väl något som verkligen sa åt mig att stanna inne XP. Har lite filmrecensioner att posta också! (och justefan, måste ju fota nya bilder till dagboken; det är därför jag inte har lagt upp något idag.)

Såg två filmer idag. "The Wolfman" och "Spider-Man 2". Den tidigare hyrdes av Eriksson som tvingades ut i regnet till Ica Berghem för att få tag på den. Var faktiskt ganska taggad på att se den. Men ack, den sög. Det första, och om inte största, misstaget de gjorde i filmen var att visa varulven typ det första de gör. Vars finns spänningen då, om publiken redan vet hur monstret ser ut? För jag menar, den går inte att hitta någon annanstans. Sedan verkar Anthony Hopkins helt slutkörd och som om han spelade sin roll på tomgång. Benicio del Toro gör väl ett ok jobb med att porträttera vår smått plågade huvudperson. Emily Blunt gör sitt bästa med vad hon har att arbeta med, vilket inte är mycket. Hon blir ett våp, kort och gott.

Scenario: Erik har precis gått ut genom ytterdörren för att lämna tillbaka filmerna som vi lånat. Jag går på toa. Efter cirka 30 sekunder hör jag hur dörren än en gång öppnas och smälls igen och plötsligt knackar det på toadörren.

Är ganska taggad på soundtracket! Overall låter det ganska bra, även om bara den lilla snutten som spelades av Bellas tema var ganska anonym, så verkar ändå Jacobs tema ta förarsätet i det här kapitlet. Och för er som inte visste det så har musiken skrivits av Howard Shore, som är mest känd som kompositören av musiken till Sagan om Ringen-filmerna.

/V

Äntligen! Läste på Megastores hemsida att mina skivor ÄNTLIGEN har blivit leverade. Blir väl upp med tuppen imorn då för att hämta paketet :). Och btw, det är soundtracket till Star Wars Episode III: Revenge of the Sith och Lamb of God – Ashes Of The Wake.

Jag tror att jag har kommit på den perfekte regissören till en filmatisering av "Scenes From a Memory"! Och det är ingen mindre än min favorit, Christopher Nolan.

Scenes From a Memory i korta drag:

Nicholas (nutid) - Victoria Page (dåtid)
Hypnoterapeuten (nutid) - Edward Baynes (dåtid)
Julian Baynes (dåtid)

Nicholas har mardrömmar. Han går till en hypnoterapeut för att kolla upp problemet. Det ligger visst i hans tidigare liv, där han är Victoria Page. Hon är först tillsammans med Edward Baynes, för att sedan bli förälskad i hans lillebror Julian. Edward blir rasande och dödar de båda. I nutiden blir Nicholas (efter att ha upplevt allt det här under hans terapisessioner) mördad av hypnoterapeuten, som är Edward i nutid, och cirkeln sluts.

Christopher Nolan i korta drag:

Självklara exempel är ju förstås "Memento", "Batman Begins" och "The Prestige" som alla involverar hoppande mellan olika tidsrum.

Alltså = Perfect match!

Fast jag har nu upptäckt små luckor som man bör fixa. Borde inte Nicholas ha en fru som är Julian i nutiden? Och så kan det vara så typ att efter hans sista session så kommer han hem och hittar henne mördad och blir sedan själv skjuten? Sen bör man ju förstås också lägga in lite fler planteringar om att cirkeln sluts och att saker och ting upprepar sig und so weiter und sofort.

/V

Idag har vart en, som sig bör, ganska chill dag. Vädret tog lite tid på sig, men det verkar ha fixat till sig ganska bra. Har spenderat större delen av dagen med att lyssna på filmmusik, av Hans Zimmer för att vara mer specifik. Först ut (efter en rad blandade spår) var Gladiator, som för alltid kommer vara en stor favorit hos mig. Jag har märkt att jag är en sucker för franska horn, för jag tror inte att jag fått så mycket gåshud som när jag lyssnade på "Honor Him", som praktiskt taget domineras av det instrumentet. Lite senare på dagen spelade jag "Stranglehold" och då verkade "The Dark Knight" som en ganska bra idé, vilket det också var. Det passade någorlunda bra faktiskt. Egentligen inte världens bästa soundtrack (far from it) men det finns ett antal guilty pleasures (vad fan heter det på svenska?)

Är nyss hemkommen från gymmet. Led av post-gymhybris ett tag, men det tog en titt i spegeln innan jag duschade och så var jag botad.

Nu, och ett tag innan träningen lyssnar jag på soundtracket till "Sherlock Holmes". Också ganska bra faktiskt. Gillar att de faktiskt pajade ett helt nytt piano (tippade, slog med slägga etc) för att få det att låta som om det kommit från en irländsk pub. Temat, "Discombobulate" (som betyder förvirra, för den olärde) är ganska nice och halvunikt om jag får säga det själv.

Snart så blir det "Public Enemies". Vad kan gå fel när man har både Batman och Jack Sparrow?

Trodde man skulle vara lite piggare än vad man känner sig nu. Jag menar, en timme sen var ju allt chill. Kan min kropp sluta jävlas med mig? (prolly not, men man kan ju alltid hoppas.) Nåja. Kvällen börjades framför TV:n och "District 9." Det var en sjukt bra film. En riktigt, riktigt bra film. Så originell på så många plan så att det inte är sant. För er som inte känner till handlingen så handlar det om hur aliens kommer till jorden (Johannesburg, för att vara mer exakt) och placeras i en slum. Sen börjar en småkomplicerad (så här klockan 1 på natten är den det) historia utveckla sig.

Efter TV blev det dator, och "Dreaming Neon Black" av Nevermore. Sådär på första genomlyssning så kan man tycka att det är ett ganska bra album. Om inte annat, mycket bättre än deras senaste ("The Obsidian Conspiracy") som efter 5 års väntan blev en hyfsat stor besvikelse för dedikerade fans. Jag (noob som jag är) blev inte fan av de förän tidigt förra året, så jag har inte behövt vänta lika länge X).

Kände att jag behövde skriva ett lite normalt inlägg (för alla mina andra inlägg är ju det XP.) Nej men vad ska man säga? Asnice med sommarlov and what not, och det händer asmycket här hemma. Gustaf, 19 år gammal, lämnar huset imorgon (eller ja, idag är det ju) på ett mycket bra tag. Känns helt jäkla twisted på nåt sätt. Alltså det är ju förmodligen det bästa, men det kommer att bli så märkligt. Jag menar, typ 70-80 procent av mina konversationer här i huset är med honom, om inte mer. Blir lite angst imorgon (hur man nu lyckas med det, yrvaken klockan 8 på morgonen) men ja, det går nog över på ett tag.

Vad händer annars då? Inte så jättemycket precis. Känns helt sjukt underbart nice att äntligen ha sommarlov (fast det händer så mycket under de här dagarna att jag inte räknar att sommarlovet har börjat förns på måndag.) Det har varit en helt galen vecka. På måndagen hände inte mycket, var på skolan från 10-14. Tisdag var det Slaget om Midgård där vi tog oss till final (men kom tvåa; kändes asbra ändå!) Onsdag var det utspark för treorna som var fett underbart kul. Vattenkrig med Twilight-tema och en massa massa fika. I förrgår tog skolan slut och Gustaf tog studenten. Så himla konstigt det kändes egentligen. Nu igår var jag, Erik och pappa och såg "The A-Team." Ingen Oscars-film direkt, men det är den medveten om också. Den försöker liksom inte bli någon ny "Dark Knight." En underhållande film för stunden, men inte mycket mer. Också en film där man lär sig att uppskatta tystnad mycket mer, vilket inte säger så lite om filmen i sig.

Helvete vad bra vi var idag! Satan asså, helt sjukt. ARENA NATURS MÅL VAR BARA PGA KAOS OCH DIVERSE FUCK-UPS. Annars ÄGDE VI! Fan, vi kom ju tvåa i Slaget om Midgård! Mer utförligt inlägg kommer senare, då jag inte är helt kokobäng i skallen :P. Men också, UNDERBART BRA HEJAKLACK TEATRARE! NI FÖRTJÄNADE PRISET!

Låtlistan som spelades sög i överlag, men en helt awesome låt stack ut:
Porcupine Tree – The Blind House

/V

Fett värd dag idag. For till skolan för att hjälpa min grupp att gipsa varandras ansikten. Sen blev det lunch (potatis och köttbullar; det var lite misstänkt tillagade köttbullar...) Efter lunchen satt jag, Petter och Jessica gjorde inte mycket vettigt överhuvudtaget. Vi chattade med Elina, spelade in trestämmiga covers av högsta klass och skickade iväg. Bästa var när vi skulle sjunga kokosnöt låten helt impromptu. Petter börjar, men varken jag eller Jessica kan fortsättningen och helt plötsligt kommer Kamil in och "Va?"

Situationskomik så in i h-vete. Såklart måste man vara där för att förstå (eller höra på inspelningen, som jag ska ladda upp så fort jag fått tag på den!)

Bifogar ett hackningsprogram och det enda du behöver göra är att göra reklam för min blogg http://zombie.blogg.se/ på er facebookanvändare. :)

//Lilith

Öhrm... bör man oroa sig? Med tanke på att han/hon skickat till 9 andra, varav 3 stycken är peeps jag känner.

/V

Om ett tag bär det av till den sista träningen för filmklassen inför "Slaget om Midgård" på tisdag. Hoppas att det kommer fler än åtta stycken den här gången. Laddar inför detta event med att käka kexchoklad inlindad i en filt på balkongen. Känner mig helnyttig och som att jag kommer en bidragande faktor till filmklassens analkande vinst (för Arenas 4 lag till trots proppade med fotbollspelare, kommer vi att vinna!) Det känns i alla fall bra att ha Isak (som har abs beyond all belief) och Stefan (som är en väldigt bra målvakt) på sitt lag. Chanserna ökar liksom.

Upptäckte vid första lyssningen (ett tag sen) att riffet vid 7-minuters strecket skulle passat minst lika bra i en Opeth-låt. Och jag blev lite stolt över mig själv när jag bara genom att lyssna på gitarrsolot vid 8:40-8:50 listar ut att det spelas av ingen mindre än Mikael Åkerfeldt från Opeth (NÖRDSTÄMPEL!) Fast mannen har en ganska säregen stil på sina solon, särskilt det på en odistad gitarr. Han sjunger också stämmor i låten. Så det rinner lite Opeth i Steven Wilsons blod ändå (vilket inte är helt otroligt med tanke på deras tidigare samarbeten.)

/V

För en ungefär 10 minuter sen rullade eftertexterna på "Sherlock Holmes." Inte en dålig, faktiskt ganska bra. Dock inte en film för den tänkande mannen, något den heller inte försöker vara. Den tillfredställer alla behov hos en genomsnittlig åskådare; action, kärlek och en helt överpompös bad guy med monstruösa planer. Det är en ren fröjd att se Robert Downey Jr. leverera klipskheter till sin medman Dr. John Watson, inte lika bra spelat av Jude Law. Det alltid förestående kärleksintresset spelas av Rachel McAdams, mest känd för sin roll som Regina i "Mean Girls." Hennes skådespelarinsatser sträcker sig inte över det generellt halvlåga strecket som filmen lägger, och Mark Strong som Lord Blackwood gör inte något åt det strecket heller. Musiken av Hans Zimmer kan bitvis dateras bak till 1700-talets bakgator i England. Lite kuriosa är att han och hans crew faktiskt pajade ett piano för att få det där pubaktiga ljudet från pianot. Mycket känns som om man hört det förut, fast med en lite unik ton. Orkar inte skriva mer på den här recensionen, egentligen. 6/10

/V

Har hängt på stan ett bra tag idag. Efter att ha avslutat min knapphändiga dag på skolan skjutsade jag Elina till stan där vi träffade några av hennes kompisar. De (läs: inte jag) socialiserade sig med Tine på BikBok och sen drog vi (läs: jag med) drog till The Store. Funderade på om man kunde köpa något småbilligt, men man var ju ändå på The Store, där typ inget går under hundralappen. Elinas homies drog lite tidigare än oss för att gå till apberget, så efter Elina köpte nånting där (minns inte vad det var) drog vi på H&M with no luck, sen till Gina där hon hittade en ganska fräsig ljusblå tröja som jag faktiskt fick ge min åsikt om innan hon bestämde sig (third strikes the charm... or something.)

Sen hände inte så mycket, vi drog till Megazone där hennes polare hängde. Hon var tvungen att dra ganska snart, så jag drog en fjårtiz och for till Frasses för att stilla min bullrande mage. När jag var klar och skulle hämta cykeln träffade jag Matilda och hennes syster. Hade en ganska trevlig konversation i en tio minuter, en kvart. Sen var det en ny frilla som gällde (det gamla vanliga :P.)

/V

INGA SKOLUPPGIFTER KVAR ATT GÖRA (film är kul, så det räknas inte)!!! Finns det möjligtvis någon bättre känsla en att sitta datorn en vardagskväll och känna "Fan, jag har inget som jag måste göra eller skulle kunna skjuta upp"?. UNDERBART!!!

Fick också idag reda på mina delbetyg i ESO (för er i film som undrar, gå till medialärarnas arbetsrum vid biljardbordet och fråga efter Jonas.) VG i teater, MVG i musik, G i bild och MVG i själva projektet. Efter lite efterforskande i Fronterrummet hittade jag ett program där du kan räkna ut hela ditt betyg i ESO:

Kurs Estetiska projekt åk 1 -> Program -> Betyg (Anpassad) -> Projekt Betyg.exe

Enligt det fick jag VG. Kändes lite småsurt ändå, men lärarna kanske har den mänskliga faktorn också! *håller tummarna* Men det är ju inte fy skam det heller :P.

CLICK LINK AND AWAIT HAPPYSONG!

/V

Sitter och väntar på att få reda på sitt betyg i datakunskap. Fett roliit. Har inga hörlurar heller så jag kan inte riktigt lyssna på musik heller. Ska stanna kvar på skolan sen med Kamil och Choongen för att skriva ihop en sam-redovisning. Emelie har blivit jagad av "The A-Team" i form av Petter, Krille, Niclas, Jocke & Adam
utklädda i olika utstyrslar från teaterförrådet. Pic kommer senare.

Ett bevis på att all spelmusik inte är fy skam! Till och med Christian Clemmensen från Filmtracks gav den 4/5. Giacchino har på någon vänster lyckats emulera John Williams stil på musiken (det här var ju också hans första riktigt egna soundtrack; tydliga influenser får man räkna med.) Det enda som stilrent sticker är ett instrumentalt jazzspår (om jag inte tar helt fel) vid slutet av skivan. Men det får höga betyg av mig också :).

/V

Så då har man äntligen haft sitt tyska bokseminarium (bäst var ju kakorna och saften.) Sen fick vi tillbaka proven och sen fick man enskilt reda på sitt betyg. Tydligen så var det väldigt längesen Carina satte ett MVG på två killar i tyskagruppen. Som oftast brukar det vara tjejerna som når de höga betygen, och killarna ligger liksom och klöser på det där M:et. Jag har tydligen utvecklats jättebra muntligt (hon tog ett exempel på hur det kunde låtit i början av terminen; det hade jag förträngt) och jag fick MVG- på saftstunden idag. Väl förberedd på andra och tredje delen (jag visste att det skulle löna sig att halvt som halvt strunta i den första) och ett underbart uttal. Sen så fick jag MVG på provet vi hade för en vecka sen (mitt första MVG på ett tyskaprov den här terminen.) 158/173 om jag inte tar helt fel. Kändes skönt eftersom jag faktiskt satsat på det här.

Oj. Här luktar det illa.

/V