the puny human

Så roligt! Musikutmaningen är inte död! Fick en låtlista av Moa för ett tag sen som jag har (pga vissa skoluppgifter som typ historieprovet, SOM ÄR TYP KLART!) skjutit upp. Tog lite tid till att lyssna igenom den nu. Lite deppiga låtval var det. Jag plågades väl inte riktigt under genomlyssningen (som jag gjorde under viss annan...) men vid vissa tillfällen blev jag lätt... uttråkad, eller nåt.

favvisar 10 st - ergomoa

Eric Clapton - Tears In Heaven
Det här är en så otroligt fin låt. Ännu finare blir den i vetskapen om att han skrev den till minne av hans 4-åriga son som föll från ett våningshus och dog. Jag har faktiskt inte lyssnat så noga på den förut. Gitarrslingan är ju näst intill den mest igenkännbara slingan någonsin (finns det nån gitarrist som inte har spelat den nån gång?.) Men jag har aldrig tidigare lagt märke till saker som basen i bakgrunden, det där instrumentet som jag inte kan sätta fingret på vad det är (keyboard som ska låta som ett munspel?) och elgitarrsolot. Otroligt fin, som alltid.

Bryan Adamns - Heaven - MTV Unplugged Version
Jag måste medge en sak. Jag har lite svårt för Bryan Adams röst. Jag kopplar den så starkt till känslokraftiga kärleksballader att det där raspet i rösten får mig att rycka till lite grann. Låten i sig är lite problematisk att kommentera. Den är ju förstås fin och så, men den är snäppet för mycket uttjatad (även om av en helt annan artist kan jag inte låta bli att smått rulla med ögonen när jag hör "I find it hard to believe, we're in heaven" ifrån mina hörlurar.

Nickelback - Far Away
Nickelback har varit liksom en liten gråzon jag har undvikit för det mesta, sans "How You Remind Me." Man har hört dem så många gånger på radion att jag har inte kännt ett behov av att söka upp dem någon annanstans. Den här låten särskiljer sig inte särskilt från det jag hört från dem tidigare. Oh se där, en tonartshöjning! Lite roligt, lite oväntat faktiskt. Uppskattar den snäppet mer än de två tidigare låtarna.

Weeping Willows - Blue And Alone
Jäklar det här var ett väldigt... nice intro. Fett märkligt var det. Skönt stråk i bakgrunden och overall, en spansk eller mexikansk känsla. Den är väldigt behaglig och lätt på öronen. Sångarens röst är lite egen, men den funkar ganska bra. Ur ett instrumentperspektiv är det här lätt den mest intressanta låten. Jag menar, bara lyssna på den. Jag brukar kunna känna igen de flesta instrument, men alltså de här...

Paramore - Misery Business
Oh den här låten har jag en liten svaghet för. Det är egentligen refrängen som bär hela låten. Versen är däremot otroligt nice. OCH DÄR KOMMER DEN! Så underbar den är! Vers igen, Hayley Williams har en väldigt stark och bra röst. Jag kan bara inte låta bli att smått "headbobba". That's right I said it. Men det finns ju inget mellanting. Gunga på huvet låter för mesigt och headbanga låter för hårt. Nice uppbyggnad till gitarrsolot som är så jäkla epic så det finns inte. Ett sånt där enkelt solo som bara är snyggt. Inget man kan göra något åt. Alltså fan vad jag älskar den här refrängen. Bäst låten so far. Lätt.

Avenged Sevenfold - Afterlife
A7X är ganska nice. Har inte lyssnat på den här låten på ett bra tag. Ganska snyggt cello instrument. Tung vers som är sådär smått underhållande att lyssna på. Snygg uppbyggnad till refrängen. Och så där kommer refrängen. Ganska lätt att komma ihåg. Tillbaka till versen, och det är nåt med b-delen av den som inte riktigt klickar för mig. Refräng igen, och så förlänger de den förstås. Egentligen lite märkligt break med palmmutade gitarrer och cello som spelar "temat." Alltså den här delen har lite svårt för (just att han sjunger "I hope by the grace of God that there's somebody listening" känns lite väl cheesy i min smak), men det blir jävligt snyggt när "The Rev" backar upp bakom Matt på sång och sjunger något annat som leder in till en näst intill gudomlig gitarrduell med ett passande badass slut. Och så förstås tillbaka till refrängen. Powerackord, uttoning, slut på låt :).

3 Doors Down - Here Without You
Oj nej, var första tanken som slog mig. Men man ska väl höra radiolåtar up close and personal nån gång, eller? Jag klarar däremot  av att lyssna på den här än tidigare ballader. Ok, låten är fett uttjatad men refrängen är faktiskt helt ok. Inte nåt jag skulle sätta mig ner och lyssna på eget bevåg, tro inte det, men det funkar. Se där, lite stråk. Alltså är det bra eller dåligt när jag blir förvånad när jag hör instrument som jag aldrig trodde att såna här band faktiskt använde?

Bryan Adams - (Everything I Do) I Do It For You
Ok. Kanske världshistoriens mest uttjatade låt är uttjatad av en anledning. Den är onekligen väldigt fin, och introt gav faktiskt lite gåshud. Ok, här kom en del jag inte hade väntat mig *kollar låtlängden* HOLY SHIT! Den är ju 6:34 lång! O.o Inte för att det är nåt problem, bara sjukt oväntat. Men extradelen som jag aldrig hört tidigare var ju asnice. Väldigt snyggt med distade gitarrer och gitarrsolo som tonar ut i fjärran...

David Gray - This Years Love
Snygga ackordbyten i början. Sångaren påminner ganska mycket om The Beatles, eller är det bara jag? Väldigt lugnt tempo och inte särskilt påträngade låt i allmänhet. Jag kan faktiskt inte riktigt komma på nånting vettigt att säga. Ett solklart G, utan tvekan. Jag kan lätt förstå varför folk kan tycka om den här låten.

Guns N' Roses - November Rain
Åh... Den här låten är så underbar. Är så glad att den hamnade på slutet. Börjar med en snygg och fin pianoslinga som sedan följs av stråk. Oj se där, en flöjt! Lite spännande alltså. Roses röst är lite speciell och lite svår på öronen, men det gör inget. Texten är så fin, sångmelodin är underbar och ackordföljderna är så snygga. Instrumenteringen är ju inte direkt nånting att klaga på heller. Nu hoppade distadegitarrer in i leken, och det är ju bara så snyggt. Gitarrsolo courtesy of Slash. Onekligen snyggt, men ingenting mot vad som mot slutet komma skall. Sången tillbaka men bara för en stund innan gitarren tar förstaplats igen. Kortare solo den här gången däremot, för nu är Rose tillbaka igen. Åh, den underbara refrängen. Snart kommer den där slingan, jag bara väntar på den. Men jag minns fan inte när den kommer. Lite fartigt piano, (ÅH NU KOMMER DET) uppbyggnad med trummor och distade och så... ÅHHHHHHHHHHH SÅ JÄVLA SNYGGT DET HÄR SOLOT ÄR JAG TROR TYP ATT JAG DÖR!  Sången i bakgrunden är så jäkla underbart och funky. Avslutar med passande regn. Så förbannat epic.

/V

Bara en liten påminnelse; jag har just nu ingen spellista whatsoever att recensera. Om ni redan har skickat in en spellista, tipsa gärna vänner och bekanta! Om ni inte har gjort det själva än, så är det hög tid att ni gör det nu. För mer information, läs det här. Och om ni skulle ha glömt eller är intresserade av de tidigare spellistorna, klicka då här

/V

The Animals - Bring It Home To Me
Introt med piano är himla snyggt. Är lite mer osäker på resten av låten. Det är något med dess groove i allmänhet som jag inte riktigt diggar. Sen kan ju sångaren sjunga, men inte en helt klockren favorit om man säger så

Various Artists (Tribute to Pink Floyd) - Shine On You Crazy Diamond
Har mestadels hört om det här introt för att Octavarium ska ha tagit mycket inspiration ifrån det. Jag kan väl säga så pass att det inte är helt svårt att förstå var dessa tankar kommer ifrån. Allting är så väldigt otroligt behagligt att lyssna på. Keyboarden lägger liksom en matta i bakgrunden ovanpå vilken gitarrer spelar olika melodier som panorerar från öra till öra. Och här vid 3:40 kom trummor in också. Behaglig förändring, men det är något med hur det låter som jag inte riktigt tycker om. Alltså inte vad som spelas då, utan hur trummorna faktiskt låter. Nu är ackordmattan inte lika tung, och för det mesta är det bas och keyboard som lirar på. Gitarrerna tar scenen då och då. Ojsan här kom det faktiskt sång. Och en kvinna var det visst också. Tror inte riktigt att det är så det är i originalversionen, men bra låter det i alla fall och ett välkommet inslag i den snart överväldigande ackordmattan. Snyggt låter det i alla fall. Men himmel und pfankuchen! Nu kom det ju en saxofon (?) och ska ha sig och dra nåt himla solo, och jag tackar gudarna att det inte är något himla wankery-solo (får dåliga minnen; Gucha, nej vet du vad)

U2 - Love Rescue Me
Snyggt intro med munspel och clean gitarr. Bono har nog en av rockvärldens snyggaste röster. Notera, rockvärlden. Känns som om man känner igen ackordföljen här alltså. Nu kom det någon del med brass. Undrar om det var en refrängen of sorts. Jo, nu kom den igen. Så förmodligen är den det. Och den ger mig inte några bra vibbar. Låten överhuvudtaget ger mig gospel/soul/be-till-Jesus vibbar. Refrängen spär bara på den känslan något otroligt. Gillar att slutet i princip tonar bort. Fast det hade vart lite snyggare om allas vår irländske världsvän inte ställt sig vid micken en sista gång.

Counting Crows - Round Here
Gitarrmelodin är snygg, men jag känner instinktivt något om att den här låten inte kommer att hålla. Det tog ett tag för den, men nu hände det faktiskt något nytt i låten också. Men refräng, vers, what's the difference? Fast nu kom det nu en nu typ av vers här. Funky var den, men så byter de ut den till den man hörde innan. Sångaren har också en helt ok röst men som jag sa tidigare så håller inte det här. Det mesta låter för lika genom hela låten. Och det folks, blir man lite less på.

Damien Rice - 9 Crimes
Oj, oj, oj, vad jag känner igen den här ackordföljden. Men hallå, är inte Damien Rice en snubbe? Har alltid trott det. Jag menar, är inte Damien ett killnamn? Ah, där kom en snubberöst. Det måste ju vara Damien då. Hans röst är lite på gränsen till att låta så där irriterande och desperat, men han håller undan tack och lov Snygg och lite smått melankolisk är ord som lätt kan beskriva den här låten. Snygg, men jag skulle inte lyssna på den igen.

/V

Ganska kortfattat kan man säga att jag generellt tyckte bättre om den här spellistan än Petters. Samt så har mitt tycke för Winnerbäck ökat bara sådär lite grann.

De fem bästa - silkespojken

The Wombats - Moving To New York
Känner att jag gillade introt. Sångaren ligger såhär på gränsen till att jag kan tycka om hans röst. Bryggan mellan refrängen och versen är kort, men jag gillar den. Refrängen har bra fart, men jag tycker inte riktigt om stuket på den. Funky att ha med keyboard på slutet. Generellt är låten faktiskt ganska bra. Inte något jag skulle kunna ha på min iPod, men det funkar att lyssna på lite lätt i bakgrunden.

Lars Winnerbäck - Fria Vägar Ut
Känner nästan direkt att jag älskar det här introt. Och sen så börjar han sjunga. Jag menar, det funkar, men jag är inte riktigt ett stort fan av hans sångstil. Åh, vad fina stämmor det blev när kvinnan kom in och började sjunga. Den här låten är tveklöst otroligt snyggt gjord. Gitarren i bakgrunden påminner mig vagt om "Bang Bang (My Baby Shot Me Down)" av Nancy Sinatra. Och så kommer den här kvinnostämman igen, oj så snygg den är och jag älskar den. Fast jag börjar osökt att tänka på punk och liknande stilar när han börjar sjunga lite kraftigare om man säger så. Lite så där smått orent. Men bara lite.

Veto - You Are A Knife
Nalta märkligt intro. Gillar keyboarden, är lite tveksam på sångaren (som ändå kan sjunga) och diggar inte trummorna. Det är något med speciellt baskaggen och virveltrummorna som låter digitalt, och som tidigare läsare kanske har lärt sig är det inte något jag är ett så himla stort fan av. Smågillar keyboarden som kommer in någonstans vid 1:30.  Snygga och funky gitarrer vid 2:50 är snygga och funky.

Regina Spektor - Aprés Moi
Den här låten har jag faktiskt hört tidigare, courtesy of Gustaf. Av vad jag hört av Spektor tidigare så är hennes låtar inte de lättaste att ta till sig. Pianospelet är genomgående väldigt snyggt. Hennes något unika stämma passar bra, men har lite svårt för den när hon sjunger som hon gör nu. Lite så där stilistiskt som kan göra en smått knäpp. Lite märkligt tillägg med alla dessa "oh!" eller "ah!". Nästan lite oväntat orkestertillägg på slutet, med domedagsklocka och allt. Som sedan byter över till trummor med bra reverb.

Patrick Wolf - Augustine
Nej. Någonting i början av låten sa åt mig att jag inte kommer tycka om den här låten. Hans röst är inte precis någon favorit. Snyggt komponerad är den (inte som "Fria Vägar Ut" dock), men jag älskar pianot of course. Sen blev det ett snyggt break mot 2:40 med bara kontrabas (?), trummor och sång. Som med många låtar så är det än en gång sångaren som förstör låten. Eller ja förstör, den funkar. Men jag gillar den inte. Något märkligt slut, måste tilläggas (verkar som om den ska leda in i någon annan låt.)

/V

Tony Jay, Tom Hulce, Chorus - Heaven's Light / Hellfire
Tom Hulce har en väldigt fin röst, och det här är utan tvekan en av de finaste låtarna till en film. Även om jag har lite svårt för glockenspiel and what not när det används som det görs nu. Oh, sweet bombast! Jag gillar den hör körframförda psalmen, den funkar jättebra som en övergång till Hellfire. Börjar väldigt fint och lungt. Inte föränn 2:40 börjar man misstänka att något är väldigt off. Tremolostråk i refrängen! Tror fan att jag älskar det! Texten i den här låten är väldigt vass, lysande val av ord. Bakgrundsmusiken under dialogen är så snygg. Refrängen kommer och tillbaka och så kommer en uppbyggnad som leder till förmodligen ett av de snyggaste avsluten på en musikallåt någonsin

Lady Gaga - Poker Face
Åh. Jag har en svag punkt för den här låten. Inte för att jag skulle kunna sitta och lyssna på den ett flertal gånger på rad. Men alltså, verserna! De är förmodligen den större anledningen till att jag kan lyssna på den här låten. Hennes sång känns så jävla groovy och badass. Nu blev det något konstig panorama påhitt i lurarna. Inte lika stort fan av det kan man väl säga. Refrängen är ju heller inte dess svagaste punkt, men om du bara tar refrängen så är den inte den helt bästa i världen. Du måste liksom ha allt det andra för att det ska funka. Cleant slut.

John Williams - Buckbeak's Flight
Himla märkligt intro måste jag säga, inte det mest väntade. Låten blir inte riktigt det snyggaste som finns på jorden förän 27 sekunder in. Då är det högklassig John Williams som gäller. Och det som är så himla snyggt är att det inte påminner mig om särskilt mycket heller. Den mannen har förmåga att skapa musik som ingen annan.

James Horner - An Ocean of Memories
Soundtracket till Titanic är utan tvekan fint. Jag diggar dock inte riktigt hans ytterst tveksamma val av digital kör. Sissel Kyrkebo är däremot the shit när det gäller lite otherwordly melodier ovanpå majestätisk orkestermusik. Det är mycket musik som jag inte kommer ihåg så väl faktiskt. Men när temat återkommer vid 3:10 är det svårt att inte känna igen sig. 4:00 = 4 note danger motif, något som Horner först och främst skapade för filmen Willow och sedan har återanvänt å det grövsta. Jag inser nu dock att jag inte är James Horners största fan egentligen. Spåret är egentligen helt lysande, men något känns som att det inte riktigt klickar med mig. Om det är harpan, eller hans användande av kören, brasset eller stråket vet jag faktiskt inte. Vad som är intressant med det här spåret är jag inte kan koppla någon scen till den. Är fundersam på om det är någon slags svit.

Jackson 5 - Blame It On The Boogie
Groovy låt som fan. Awesome basgång i början och stämföringen i refrängen är nalta snygg. Fast jag har lite svårt för hur MJ sjunger i den här låten. Särskilt hans "Ah!" som han verkar vilja flika in efter varje textrad. Diggar det där breaket mot slutet. Men det är ändock ingen favorit i hörlurarna, men på en fest skulle jag förmodligen "shake that lurviga."

/V

Något säger mig att han endast valde de här låtarna för att jävlas med mig :). För han har bättre musiksmak än så här.

Rr@Nd0mP1ay1i>zt MAde Baii JO0ompaA T0P5 - Joompa

Chad VanGaalen - TMNT Mask
Den här låten var väl lite märklig. Ganska techno-esque sound. Eller ja, snarare väldigt mycket techno-sound. Lite lustigt inslag av något som låter som ett ljudchip från en gammal spelkonsol. Kan väl inte säga att det här var en större favorit. Sångaren känns allt för mesig för min smak, och musikstilen är lite för off för mig att lyssna på.

Gorillaz - 19-2000 (Soulchild Remix)
Halvfunkigt intro till låten, det gillas. Men hörrudu, den här texten känner man ju igen! Det här måste vara samma som någon annan låt fast en remix av den. Grejen med Gorillaz är att om de skulle skippa de flesta oddball-techno influenser så skulle de vara ganska sköna att lyssna på. Och vad är det för typ som sjunger i refrängen? Är fundersam på om det är en brud eller en väldigt ung dude. Och snälla kan man kanske skippa falsetten under refrängen as well

Louis Armstrong - Jeepers Creepers
Svårt att inte tycka om att lyssna på Armstrong. Hans röst är lite speciell är att medge. Jag får lite nostalgi-känslor av den här låten. Inte för att jag har hört den tidigare, utan snarare för att allt snazzy-jazz ala blås och kontrabas påminner mig om gamla Disney kortfilmer.

Pokémon - Song of Jigglypuff
Vad fan är det här? Jag har bara lite sådär svårt för låtar som ska vara så där fina och allt sånt. Den här låten ger mig bara heebie-jeebies! Allt ifrån den röst som jag antar är Jigglypuffs, de båda sångarna, texten, instrumentering und zu weiter und sofort. Typiskt inslag med akustisk gitarr. Och the worst thing on this planet. Elektroniska trummor. Jag HATAR sånt. I vissa låtar kan de låta riktiga, men när de låter som de här gör är det bara horribelt!

Secret Chiefs 3 - Safina
Den här låten måste jag säga har ett lite speciellt sound. Något märkligt inslag av techno-aktiga saker rör sig hela tiden i bakgrunden. Ett funky gitarriff gör det samma under större delen av början. Brasset är också väldigt välkommet. Jag är inte lika säker på solostråket som dök upp här för en stund sen. Inte heller lika stort fan av att de här små electro/techno/dance/trance/whatever-tendenserna tar allt större plats i låten. Nu tonar den ju ut. Kan tänkas att den slutar här? Förmodligen gör den väl inte det. Såna här pauser kan bara betyda att det snart ska poppa upp något litet finurligt påhitt i hörlurarna en sista gång. Eller så kanske de bara d... OCH DÄR KOM DET! Någon sorts melodisk halvdov gitarrslinga med mystiska keyboard ackord i bakgrunden. Nej, nu gick det fort för gitarristen. Måste säga att det här slutet var ganska snyggt faktiskt. Lite märkligt om något, men vad är inte att vänta sig. Men VAD FAN, nu typ, exploderade mina hörlurar.

/V

Belle and Sebastian - Piazza, New York Catcher
Kan inte riktigt säga att den här låten är en stor favorit. Mycket låter väldigt likadant genom hela alltet Men den är väldigt mysig, om inte annat, och funkar väldigt bra som musik man inte behöver fokusera så himla mycket på.

Tigersuit - Raein
Rent instrumentalt är den här låten väldigt bra. Men jag har lite svårt för screamosångaren. Förmodligen vad de flesta tycker om min musiksmak, men det låter till större delen som om någon bara står och häver ur sig panikartade vrål på måfå (kanske i takt till musiken då också.)

I Wrote Haikus About Cannibalism In Your Yearbook - 2
Det här är väl om möjligt ännu värre. Nästan så att man frågar sig om det finns någon vettig text till den här "låten."

Carla Bruni - Quelqu'un Ma Dit
Ett, safe to say, ganska skönt avbrott från de två tidigare låtarna. Även om jag inte fattar ett jota av vad hon sjunger om (hundbajs, kärlek eller grodlår?) så är den här likt Piazza en väldigt mysig låt. Lite större variation i jämförelse med den blev också uppskattat.

Suis La Lune - Utter Silence Is Fragile
Kan alla som har med röster i de här låtarna bara hålla käften? För än en gång så är det ur ett instrumentalt perspektiv helt ok musik. Men jag se inte riktigt poängen med det här. Screamo är helt enkelt inte en genre som jag tycker om. Som en liten sidopunkt kan jag väl påstå att mitt första möte med screamon kom ifrån en musiklektion i 9:an, där Elin spelade Schitzo av Brokencyde. Värsta skiten jag någonsin hört, och som musikläraren Markus sa "Sjunger de nåt annat än suck on my dick? Sjunga i det här fallet är ett väldigt vitt begrepp.

/V

Bloc Party - Signs
Har verkligen inte något den här låten. Jag måste säga att jag verkligen gillar introt. Inte lika stort fan av de techno-liknande delarna av låtarna t.ex fade-in på basen blir lite enerverande efter ett tag och så är det något keyboard-aktigt ljud som ligger ganska konstant i bakgrunden (och då menar jag inte det som öppnar och avslutar låten)

White Lies - Death
Men ojsan, den här ackordföljden känner man ju inte igen! Måste säga att det blev väldigt snyggt när gitarren kom in. Och jag kan inte säga att instrumenten är osnyggt lagda. Men precis som i Bloc Party låten så har jag lite svårt för sångaren.

Delphic - Clarion Call
Dude. Den här låten är inte okej. Det förbannade klickandet i hörlurarna gör mig så otroligt enerverad. Efter att jag har lyssnat på låtarna i de spellistor som jag fått skickade till mig kan jag lätt påstå är det här är by far den sämsta låten.

Enter Shikari - Sorry You're Not a Winner
Alltså. Enter Shikari. Skulle inte kunna lyssna på den här låten igenom hörlurar igen. Möjligen som odefinierbar bakgrundsmusik. Jag gillar verkligen inte techno-påhitten i låtarna. Metal-delarna då? De duger. Men vad fan är det här för slut? Låter som om nån jävla unge bara sitter och hamrar samma tre ackord. Gud vad irriterande.

Editors - The Weight of The World - Live At BBC Electric Proms
Jag måste faktiskt säga att den här låten var helt okej. Eller ja, den här liveversionen i alla fall, då jag inte riktigt kan vara säker på hur studioversionen låter. Väldigt snyggt bakgrundsstråk, och tremologitarren i bakgrunden lät ganska bra.

Kent - Vals För Satan (Din Vän Pessimisten)
När låten börjar känns det som om att jag borde dragit en speciell linje vid 5 låtar just för Kristoffer. Jag börjar bli nalta less på allt technomongopåhitt som alla låtar envisas med att ha med. När Kent dock äntligen bestämmer sig för att bete sig som ett någorlunda rock band låter det ju bra. Varför måste de envisas med att inte vara det? Minuspoäng för att den inte går i tretakt (valser gör det.) Har kommit fram till att det mesta av Kent är bara bra för en sak. Kent i duschen.

White Lies - A Place To Hide
Så dyker White Lies upp igen. Om det här, och Bloc Party är indie rock, har jag officiellt med goda grunder bestämt mig för att jag inte gillar den genren. Förjävla snyggt slut dock. Det ska de ha kudos för.

Passion Pit - Live To Tell the Tale
Försöker faktiskt att tycka om den här låten. Sitter och gungar huvet och stampar foten i takt till musiken. Men det funkar inte riktigt, även om låten är lite så där speciell. Och jag tycker mig höra honom sjunga falskt vid någon del. Eller så är det någon gräslig blue note. Inte säker, men det låter i alla fall inte snyggt.

Bloc Party - The Prayer
Lite intressant med den hummande manskören. Refrängen funkar, men det är ju förstås massa digitalt stoff som jag inte riktigt diggar. Riktigt rejäla kudos ska till trummisen som imponerar på mig i alla fall med att spela så fort på hi-haten så länge. Samt ett fräsigt gitarrsolo måste jag ändå säga. Särskilt början av det. Påminner mig lite grann om Helicopter, om jag inte tar helt fel.

Gorillaz - On Melancholy Hill
OMG! Sista låten! Så löd mina tankar när den här låten dök upp. Fast den här låten är inte helt värdelös. Versen är väldigt, otroligt trevlig att lyssna på. I alla fall första, där den var mer "stripped" så att säga, alltså färre instrument. Annars är det här en helt ok låt att lyssna på. Best of the bunch om man får säga så.

/V

Den frågan ställde allas vår eminenta Kristoffer idag när han var så vänlig och skickade mig en spellista. Så hur lyder svaret på denna fråga?

Jag tyckte att 5 lät som en bra siffra, även om jag mycket väl vet att det är svårt att plocka ut 5 favoritlåtar (jag har själv prövat att skapa en sån här lista.) Så jag inför en ny liten regel. Jag ökar antalet till 10 låtar. De som redan har skickat i en spellista och inte tyckte att det representerade deras musiksmak bra nog, får gärna skicka in en till lista på fem låtar.

Och än en gång måste jag påpeka, det behöver inte vara en Spotify-spellista. Det kan vara låtar du bara hittar på till exempel YouTube eller liknande.

Sybreed - Revive My Wounds
Tanke A: Är inte sångarens största fan. Tanke B: Lite för mycket techno-keyboard aktigt plottrande (särksilt strax efter introt, om jag inte minns fel.) Fler tankar: Oh dear god, nu kom det robo-vocals. Viktor Svensson ogillar detta. Ogillar faktiskt det mesta med den här låten.

Fear Factory - Self Bias Resistor
Diggar introriffet rätt hårt. När sångaren inte spelar cookie monster låter han hyfsat mycket som James Hetfield (från Metallica, för de som om möjligt inte visste.) Egentligen gillar jag egentligen inte hans "tuffa" röst, men anledningen till att jag kan lyssna och halvt tycka om den här låten är riffen. Riffet vid 2:30 får mig på särskilt starkt headbang-humör.

Korn - Shoots and Ladders
Ooh. Intro som tonar in. Det här kan bli bra. Wtf säckpipa? Inte för att jag inte gillar instrumentet, men det är inte det första man förväntar sig ur en metallåt precis. Sångaren på den här låten är lite melankolisk. Och dude, inte okej att andas i örat på en :). Jag är inte riktigt säker på om jag diggar hans lite tyngre läge. Som iofs inte är särskilt tungt. Mera som en lite mörkare Zack de la Rocha från Rage Against the Machine. Det där som gitarren spelar under verserna börjar gå en lite grann på nerverna efter ett bra tag. Introt ska den få en extrapoäng för dock.

Epica - Kingdom Of Heaven - A New Age Dawns - Prt V
Har faktiskt hört den här låten tidigare. Blev ganska imponerad, men det var ett tag sen så jag minns den inte så väl. Men anledningen till att jag minns den så väl är det är en power metal-låt. Jag har kanske inte uttalat mig på området tidigare, men jag är inte genres största anhängare. Att jag faktiskt tycker hyfsat mycket om den här låten borde ändå säga ganska mycket. Låten öppnas med klassiska instrument och efter en dryg minut äntrar ett väl mottaget death metal-stuk ovanpå det klassiska. Kan väl bara säga att i min mening funkar det ganska bra. Många band arbetar mycket efter "clean vocals och growl"-principen. Epica har tagit det ett steg längre. Mezzosopranens operasång Simone Simons funkar som vitt mot gitarristens Mark Jansens svarta dödsvrål . Lite storytelling i låten funkar också bra. Men bara lite grann.

Gojira - Global Warming
Lite samma stil på huvudriffet som på det från Oroburos från "The Way of All Flesh." Det här är dock mer genomgående och faktiskt väldigt snyggt. Man blir inte trött på det så fort. Rösten är jag lite tveksam till, men den funkar. Vad som däremot inte funkar är texten. Budskapet om den globala uppvärmningen och hur vi missköter vår moder jord är fint i sig, men jag känner inte riktigt att texten är helt klockren. Han växlar mellan ok metaforer till meningar såsom "I don't think we should do this now" och "And I feel alone because everybody's wrong."

/V

The Knife - Heartbeats
Kan säga så mycket att jag diggar introt. Faktiskt det mesta av det instrumentala. Sångerskans röst känns som att den saknar pondus. Lite mer... oompf från hennes stämband så blir låten så mycket bättre. Annars är det faktiskt en väldigt underhållande låt att lyssna på.

Elvis Presley - Suspicious Minds
En klassiker! Så underbart! Det här är en sån där låt som man inte kan undvika att groova till när man lyssnar på den. Men jag är lite osäker om jag verkligen gillar den. Låt oss säga att jag förmodligen inte skulle klara av att lyssna på en hel skiva med liknande låtar.

Hoffmaestro - Highway Man
Nej vet du vad. Det här är inte det sämsta jag hört, men det här är verkligen inte min stil. Jag diggar inte riktigt det snabba och enformiga country stuk som den här låten har. Vid 2:40 ungefär saktar låten ner några km/h och spelar något fruktansvärt snyggt på akustisk gitarr med lite vindeffekter i bakgrunden. Sångarna kunde bara dratt åt pipsvängen mot slutet och bara låtit gitarristen sköta sitt. Grymma kredd ska till basen dock. Fyfan vad lågt han går!

Johnossi - What's the Point
Lustigt det här. I några låtar från tidigare spellistor har verserna tilltalat mig bättre än refrängerna. De känns väldigt straightforward och viker liksom inte från det normala. Lite "Music-by-Numbers" tycker jag.

System Of A Down - Aerials
Dude! Får lite gåshud när jag hör den cleana gitarren, även om den distade gör lika bra jobb under refrängerna. Serj Tankian har en fantastisk röst, och uppvisar både hans lägre och högre register. Inkluderingen av stråk kändes inte helt klockren i början, men de smälter väldigt bra in i låten och ger den en extra nypa finkänslighet som metal vanligtvis inte kan ge.

Hur det står till med Nils och matten är jag inte riktigt säker på, men jag vill minnas att jag sa 5. Det var 7 i nilsiboys spellista. Så därför har jag bara skrivit något om de 5 första låtarna i spellistan. Som en del av musikutmaningen.

share – nilsi @ midgardspojkar.blogg.se

Katatonia - Teargas
Jag kände direkt när jag satte igång låten att det här är något som jag skulle kunna tycka om. Katatonia är också ett sånt där band som jag har menat att lyssna på, men aldrig riktigt tagit mig tiden till det. Refrängen är otroligt bra, men även om den inte satt sig helt och hållet än så har den definitivt förmågan att göra det lite senare

Karnivool - Change
Man kan väl säga att det är lätt att börja spekulera åt vilket håll en ska vända sig när den börjar med en himla massa djungelljud och stoff. Not to worry, även om den yttersta märkligen rytmen ihärdigt ligger kvar äntrar tunga gitarrer scenen, och det blir lite lättare att lyssna på den. Fast jag vet inte riktigt, jag känner inte någon sorts dragning till den här låten. I alla fall inte de sektionerna när flera gitarrer spelar harmonier samtidigt som trummisen smäller på cymbalerna och sångaren står som en galjonsfigur i fören. Ljudväggen blir inte riktigt tilltalande. Men som alla 10 minuters plus låtar har den inte genomgående dålig.

A Perfect Circle - Passive
Det är något väldigt snyggt med Maynard James Keenans röst. Att tänka på huvudbandet Tool är inte särskilt svårt när man hör honom sjunga. Men APC skiljer sig en bra bit från. Passive är en väldigt, väldigt bra låt. En otrolig massa energi finns att hitta i refrängen.

Muse - Uprising
Är det illa när det första jag tänker på när jag hör början på den här låten är "Keeps Getting Better" av Christina Aguilera? I mina ögon, ja det är det. Jag har en lite speciell relation till Muse. Sångaren Bellamy kan verkligen sjunga i falsett, det fattar man. Det är få som kan låta desperata när de sjunger och göra det cleant. När de också lutar mot det tyngre hållet ("Stockholm Syndrome," "Assassin" etc,) det är då jag känner att fan vad Muse är bra. Men jag hittar inte riktigt den där gnistan i den här låten. Jag kan förstå varför folk kan tycka om den.  

Dave Matthews Band - Shake Me Like A Monkey
Det var ett jävla drag i den här låten! Känns som en väldigt party låt. Gillar faktiskt verserna bättre än refrängerna.

Mastodon – Circle of Cysquatch

Mastodon är ett band som kan göra bra låtar, men ibland blir det lite för mycket. Jag är inte ett fullstort fan av ”Circle of Cysquatch” (den personliga favoriten är självklart ”Sleeping Giant” från samma album.) Dess introriff är en ytterst märklig historia även om jag är all for prog. Vändningen mot det lite normalare (allting är relativt dock) klingar lite bättre i mina öron.

Russian Circles – Death Rides a Horse

Här kommer åsikter och dylikt om de tre första spellistorna i min lilla musikutmaning!

Gustafs favoriter - bullshitboy.blogg.se

Christina Aguilera - Candyman
Har noterat genom den här låten att en större anledning till att jag har svårt för just Christina Aguilera är hennes himla "vocal wankery" (jag antar de flesta har hört talas om uttrycket "guitar wankery") Inga riktiga trummor, shame. Snazzy jazz otherwise som hade mått bra av lite större utrymme för instrumenten. Men då hade det ju inte blivit en hit på radio, eller?

Owl City - Fireflies
NEEJ, snälla inte autotune! Eller vad han nu gör med rösten. För det är så himla irriterande. Annars är det en chill och hyfsat mysig låt som jag skulle kunna fungera som milt underhållande bakgrundsmusik.

Mama Cass - Make Your Own Kind of Music
Men ojsan, den här låten har man ju inte hört förr! Jag vet inte riktigt varför, men trots all feelgood känsla som den här låten bara sprudlar, får jag instinktivt känslan av att bara slänga mig på muteknappen. Den känns liksom FÖR feelgood för min smak.

Wolfgang Amadeus Mozart - Symphony No. 40 in G Minor
I det här stycket hör man utan tvekan all förmåga som Mozart faktiskt besatt. Allting är så snyggt lagt på instrumenten. Men det är få stycken som riktigt, riktigt tilltalar mig. Och det här är faktiskt inte ett av dem. Tacka vet jag Lacrymosa.

Alan Menken - Transformation
Ah. Alan Menken. Inte helt oväntat. Förmodligen det bästa spåret i hela den här spellistan. Det här är ren och skär magi through and through. Det enda som jag lite svårt för en den lite mer "jolly"-delen av spåret som börjar 3:40 ungefär. 4:50 räddas spåret igen och håret reser sig på armarna än en gång.

5 - sixdaywar.blogg.se

Conor Oberst - Lenders in the Temple
Texten och keyboarden måste jag säga är höjdpunkterna i den här låten. Spännande avslut också. Annars känns det akustiska gitarrsoundet inte helt obekant.

Radiohead - True Love
Waits (Live in Oslo) Gillar ackordföljden grymt mycket. Särskilt det avslutande ackordet i följden. Men sångarens röst känns inte helt klockren vid alla tillfällen. Känns som att vilar precis på sidan av många toner, men det kanske bara är jag. En mer stabil sångare och jag är på!

The Doors - Light My Fire
Asgroovig låt, men basgången är lite för enformig under jamsessionen för att låten riktigt ska fånga intresset mitt. Känns som att den skulle funka mycket bättre live. Om de nu faktiskt skulle spela. Om Morrison inte hade gått och dött. Om.

Bright Eyes - Don't Know When But a Day Is Gonna Come
Väldigt fin låt det här. Än en gång imponerar texten väldigt mycket och låten utvecklas till en liten orkester med stråk, piano och slagverk strax efter halva låten. Hans röst har väldigt mycket vibrato och jag diggar det inte helt, särskilt inte när det känns som om han drar på extra mycket bara för att. Exempel är vid 5:40.

Radiohead - Fake Plastic Trees
Den här låten känner jag instiktivt att jag kan digga. Än en gång har jag lite svårt för sången, men den är en klar förbättring över den tidigare låten. Jag tror att rösten är liksom skruvarna i IKEA-stolen som borde hålla ihop den. I det här fallet känns det som om jag fått fel. Instrumentalt är den jättefin, särskilt slutet.

Idas fem - statsvetarida.blogg.se

Queen - We Will Rock You
Vad finns det att klaga på i den här låten egentligen? Inget. Med ett lättigenkännelig rytm konstant i bakgrunden, en kraftig pipa och ett lysande solo, kan inget gå fel. Och allt är kort och koncist, så man hinner inte bli trött på Stamp-Stamp-Klapp! Stamp-Stamp-Klapp!

Robbie Williams - Feel (Live at Knebworth)
En av de RW låtar som jag kan säga att jag tycker om. Jag måste säga att verkligen gillar hans röst. Sen att publiken sjunger med på varenda jäkla not gör inte låten mindre episk. Fast slutet kunde ha klarat sig utan en repetition av refrängtexten. Slidegitarren i bakgrunden är ju jäkligt snygg, damn-it!

ABBA - Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight)
Det finns en anledning till att palindromgruppen blev så stora som de blev. Jag skulle aldrig kunna finna mig i att finna de på min iPod, men Björn och Benny kunde fanimej skriva hitar! Låten är himla party att jag AIW (as I'm writing) sitter och gungar på kroppen. Och jag älskar instrumentbreak vid 2:50 ungefär. Så jäkla groovy. Go bass!

Kent - Max 500
Kent är ju inte precis det första bandet som tycker upp på mina lyssningslistor. Bandets prettodepprock har ändå en viss charm som skulle kunna locka fram ett skrål eller två på en fest. Men det är fortfarande inte min kopp te.

Porcupine Tree - Lazarus
Svårt att inte tycka om en låt som man själv har tipsat om. En rullande keyboardmelodi som konstant ligger i bakgrunden är så otroligt vacker så det inte är sant. Sen är det ju inget fel på Steven Wilsons röst heller. Refrängtexten är bara så fin. Stämmorna han lägger där och självklart väldigt bra de också.

Ös bara på med spellistorna!

/V

Så idag bestämde jag mig för att pröva lite nya musikaliska gränser. Den här utmaningen ligger i att mina kära besökare skickar in en lista (eller en Spotify-lista) på 5 av deras favoritlåtar. Jag kommer metodiskt att gå igenom dessa listor och sedan ge något kort ord om vardera lista. Det kommer förmodligen ta 1-2 dagar beroende på mängden kommentarer och när folk skickar in dem.

VIKTIGT:
Jag ökar antalet till 10 låtar. De som redan har skickat i en spellista och inte tyckte att det representerade deras musiksmak bra nog, får gärna skicka in en till lista på fem låtar.

Och än en gång måste jag påpeka, det behöver inte vara en Spotify-spellista. Det kan vara låtar du bara hittar på till exempel YouTube eller liknande.

/V

btw om ni inte har sett det än, så har jag ändrat utseendet lite grann på kommentarsboxen. Skribbla ner era listor här för jag är faktiskt ganska taggad på det här!