musikutmaning 12 (ergomoa)

2010-10-07 @ 19:21:25
Så roligt! Musikutmaningen är inte död! Fick en låtlista av Moa för ett tag sen som jag har (pga vissa skoluppgifter som typ historieprovet, SOM ÄR TYP KLART!) skjutit upp. Tog lite tid till att lyssna igenom den nu. Lite deppiga låtval var det. Jag plågades väl inte riktigt under genomlyssningen (som jag gjorde under viss annan...) men vid vissa tillfällen blev jag lätt... uttråkad, eller nåt.

favvisar 10 st - ergomoa

Eric Clapton - Tears In Heaven
Det här är en så otroligt fin låt. Ännu finare blir den i vetskapen om att han skrev den till minne av hans 4-åriga son som föll från ett våningshus och dog. Jag har faktiskt inte lyssnat så noga på den förut. Gitarrslingan är ju näst intill den mest igenkännbara slingan någonsin (finns det nån gitarrist som inte har spelat den nån gång?.) Men jag har aldrig tidigare lagt märke till saker som basen i bakgrunden, det där instrumentet som jag inte kan sätta fingret på vad det är (keyboard som ska låta som ett munspel?) och elgitarrsolot. Otroligt fin, som alltid.

Bryan Adamns - Heaven - MTV Unplugged Version
Jag måste medge en sak. Jag har lite svårt för Bryan Adams röst. Jag kopplar den så starkt till känslokraftiga kärleksballader att det där raspet i rösten får mig att rycka till lite grann. Låten i sig är lite problematisk att kommentera. Den är ju förstås fin och så, men den är snäppet för mycket uttjatad (även om av en helt annan artist kan jag inte låta bli att smått rulla med ögonen när jag hör "I find it hard to believe, we're in heaven" ifrån mina hörlurar.

Nickelback - Far Away
Nickelback har varit liksom en liten gråzon jag har undvikit för det mesta, sans "How You Remind Me." Man har hört dem så många gånger på radion att jag har inte kännt ett behov av att söka upp dem någon annanstans. Den här låten särskiljer sig inte särskilt från det jag hört från dem tidigare. Oh se där, en tonartshöjning! Lite roligt, lite oväntat faktiskt. Uppskattar den snäppet mer än de två tidigare låtarna.

Weeping Willows - Blue And Alone
Jäklar det här var ett väldigt... nice intro. Fett märkligt var det. Skönt stråk i bakgrunden och overall, en spansk eller mexikansk känsla. Den är väldigt behaglig och lätt på öronen. Sångarens röst är lite egen, men den funkar ganska bra. Ur ett instrumentperspektiv är det här lätt den mest intressanta låten. Jag menar, bara lyssna på den. Jag brukar kunna känna igen de flesta instrument, men alltså de här...

Paramore - Misery Business
Oh den här låten har jag en liten svaghet för. Det är egentligen refrängen som bär hela låten. Versen är däremot otroligt nice. OCH DÄR KOMMER DEN! Så underbar den är! Vers igen, Hayley Williams har en väldigt stark och bra röst. Jag kan bara inte låta bli att smått "headbobba". That's right I said it. Men det finns ju inget mellanting. Gunga på huvet låter för mesigt och headbanga låter för hårt. Nice uppbyggnad till gitarrsolot som är så jäkla epic så det finns inte. Ett sånt där enkelt solo som bara är snyggt. Inget man kan göra något åt. Alltså fan vad jag älskar den här refrängen. Bäst låten so far. Lätt.

Avenged Sevenfold - Afterlife
A7X är ganska nice. Har inte lyssnat på den här låten på ett bra tag. Ganska snyggt cello instrument. Tung vers som är sådär smått underhållande att lyssna på. Snygg uppbyggnad till refrängen. Och så där kommer refrängen. Ganska lätt att komma ihåg. Tillbaka till versen, och det är nåt med b-delen av den som inte riktigt klickar för mig. Refräng igen, och så förlänger de den förstås. Egentligen lite märkligt break med palmmutade gitarrer och cello som spelar "temat." Alltså den här delen har lite svårt för (just att han sjunger "I hope by the grace of God that there's somebody listening" känns lite väl cheesy i min smak), men det blir jävligt snyggt när "The Rev" backar upp bakom Matt på sång och sjunger något annat som leder in till en näst intill gudomlig gitarrduell med ett passande badass slut. Och så förstås tillbaka till refrängen. Powerackord, uttoning, slut på låt :).

3 Doors Down - Here Without You
Oj nej, var första tanken som slog mig. Men man ska väl höra radiolåtar up close and personal nån gång, eller? Jag klarar däremot  av att lyssna på den här än tidigare ballader. Ok, låten är fett uttjatad men refrängen är faktiskt helt ok. Inte nåt jag skulle sätta mig ner och lyssna på eget bevåg, tro inte det, men det funkar. Se där, lite stråk. Alltså är det bra eller dåligt när jag blir förvånad när jag hör instrument som jag aldrig trodde att såna här band faktiskt använde?

Bryan Adams - (Everything I Do) I Do It For You
Ok. Kanske världshistoriens mest uttjatade låt är uttjatad av en anledning. Den är onekligen väldigt fin, och introt gav faktiskt lite gåshud. Ok, här kom en del jag inte hade väntat mig *kollar låtlängden* HOLY SHIT! Den är ju 6:34 lång! O.o Inte för att det är nåt problem, bara sjukt oväntat. Men extradelen som jag aldrig hört tidigare var ju asnice. Väldigt snyggt med distade gitarrer och gitarrsolo som tonar ut i fjärran...

David Gray - This Years Love
Snygga ackordbyten i början. Sångaren påminner ganska mycket om The Beatles, eller är det bara jag? Väldigt lugnt tempo och inte särskilt påträngade låt i allmänhet. Jag kan faktiskt inte riktigt komma på nånting vettigt att säga. Ett solklart G, utan tvekan. Jag kan lätt förstå varför folk kan tycka om den här låten.

Guns N' Roses - November Rain
Åh... Den här låten är så underbar. Är så glad att den hamnade på slutet. Börjar med en snygg och fin pianoslinga som sedan följs av stråk. Oj se där, en flöjt! Lite spännande alltså. Roses röst är lite speciell och lite svår på öronen, men det gör inget. Texten är så fin, sångmelodin är underbar och ackordföljderna är så snygga. Instrumenteringen är ju inte direkt nånting att klaga på heller. Nu hoppade distadegitarrer in i leken, och det är ju bara så snyggt. Gitarrsolo courtesy of Slash. Onekligen snyggt, men ingenting mot vad som mot slutet komma skall. Sången tillbaka men bara för en stund innan gitarren tar förstaplats igen. Kortare solo den här gången däremot, för nu är Rose tillbaka igen. Åh, den underbara refrängen. Snart kommer den där slingan, jag bara väntar på den. Men jag minns fan inte när den kommer. Lite fartigt piano, (ÅH NU KOMMER DET) uppbyggnad med trummor och distade och så... ÅHHHHHHHHHHH SÅ JÄVLA SNYGGT DET HÄR SOLOT ÄR JAG TROR TYP ATT JAG DÖR!  Sången i bakgrunden är så jäkla underbart och funky. Avslutar med passande regn. Så förbannat epic.

/V

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

        Kom ihåg mig?
bloglovin