the puny human

Hur man än har undvikit det, hur man än har sagt "Men kan inte allt ståhej ta slut snart?" så sitter man likt förbannat framför TV:n och bevittnar de nygiftas färd från slottet (vi missade faktiskt själva giftermålet, fick se reprisbilder efteråt.) För vad man än tycker om allt detta, så är det här oerhört stort. Det jag gillade bäst var att man såg verkligen på dem att de är genuint lyckliga. Särskilt Kronprinsessan. Precis utanför slottet och efter den efterlängtade kyssen såg man verkligen hur leendet kunde dratt runt ansiktet om hon inte haft öron.

Nej men vet du vad. Det är nästan så att man blir lite rörd. Men bara lite.

/V

Idag (eller ja, igår egentligen, men vafan 2 timmar plus/minus har väl ingen dött av?) har varit, om inget annat, än väldigt seg dag. Klev upp cirkum 12 på morgon, tittade ut genom balkongen och regnet öste ner som om det inte visste annat. Fast lika bra var väl det. Med gårdagens 130 minuters promenad (skavsår medföljde) samt 1 timmes gymträning skulle jag ändå inte gå ut. Nu fick jag väl något som verkligen sa åt mig att stanna inne XP. Har lite filmrecensioner att posta också! (och justefan, måste ju fota nya bilder till dagboken; det är därför jag inte har lagt upp något idag.)

Såg två filmer idag. "The Wolfman" och "Spider-Man 2". Den tidigare hyrdes av Eriksson som tvingades ut i regnet till Ica Berghem för att få tag på den. Var faktiskt ganska taggad på att se den. Men ack, den sög. Det första, och om inte största, misstaget de gjorde i filmen var att visa varulven typ det första de gör. Vars finns spänningen då, om publiken redan vet hur monstret ser ut? För jag menar, den går inte att hitta någon annanstans. Sedan verkar Anthony Hopkins helt slutkörd och som om han spelade sin roll på tomgång. Benicio del Toro gör väl ett ok jobb med att porträttera vår smått plågade huvudperson. Emily Blunt gör sitt bästa med vad hon har att arbeta med, vilket inte är mycket. Hon blir ett våp, kort och gott.

Scenario: Erik har precis gått ut genom ytterdörren för att lämna tillbaka filmerna som vi lånat. Jag går på toa. Efter cirka 30 sekunder hör jag hur dörren än en gång öppnas och smälls igen och plötsligt knackar det på toadörren.

Jag tror att jag har kommit på den perfekte regissören till en filmatisering av "Scenes From a Memory"! Och det är ingen mindre än min favorit, Christopher Nolan.

Scenes From a Memory i korta drag:

Nicholas (nutid) - Victoria Page (dåtid)
Hypnoterapeuten (nutid) - Edward Baynes (dåtid)
Julian Baynes (dåtid)

Nicholas har mardrömmar. Han går till en hypnoterapeut för att kolla upp problemet. Det ligger visst i hans tidigare liv, där han är Victoria Page. Hon är först tillsammans med Edward Baynes, för att sedan bli förälskad i hans lillebror Julian. Edward blir rasande och dödar de båda. I nutiden blir Nicholas (efter att ha upplevt allt det här under hans terapisessioner) mördad av hypnoterapeuten, som är Edward i nutid, och cirkeln sluts.

Christopher Nolan i korta drag:

Självklara exempel är ju förstås "Memento", "Batman Begins" och "The Prestige" som alla involverar hoppande mellan olika tidsrum.

Alltså = Perfect match!

Fast jag har nu upptäckt små luckor som man bör fixa. Borde inte Nicholas ha en fru som är Julian i nutiden? Och så kan det vara så typ att efter hans sista session så kommer han hem och hittar henne mördad och blir sedan själv skjuten? Sen bör man ju förstås också lägga in lite fler planteringar om att cirkeln sluts och att saker och ting upprepar sig und so weiter und sofort.

/V

Idag har vart en, som sig bör, ganska chill dag. Vädret tog lite tid på sig, men det verkar ha fixat till sig ganska bra. Har spenderat större delen av dagen med att lyssna på filmmusik, av Hans Zimmer för att vara mer specifik. Först ut (efter en rad blandade spår) var Gladiator, som för alltid kommer vara en stor favorit hos mig. Jag har märkt att jag är en sucker för franska horn, för jag tror inte att jag fått så mycket gåshud som när jag lyssnade på "Honor Him", som praktiskt taget domineras av det instrumentet. Lite senare på dagen spelade jag "Stranglehold" och då verkade "The Dark Knight" som en ganska bra idé, vilket det också var. Det passade någorlunda bra faktiskt. Egentligen inte världens bästa soundtrack (far from it) men det finns ett antal guilty pleasures (vad fan heter det på svenska?)

Är nyss hemkommen från gymmet. Led av post-gymhybris ett tag, men det tog en titt i spegeln innan jag duschade och så var jag botad.

Nu, och ett tag innan träningen lyssnar jag på soundtracket till "Sherlock Holmes". Också ganska bra faktiskt. Gillar att de faktiskt pajade ett helt nytt piano (tippade, slog med slägga etc) för att få det att låta som om det kommit från en irländsk pub. Temat, "Discombobulate" (som betyder förvirra, för den olärde) är ganska nice och halvunikt om jag får säga det själv.

Snart så blir det "Public Enemies". Vad kan gå fel när man har både Batman och Jack Sparrow?

Trodde man skulle vara lite piggare än vad man känner sig nu. Jag menar, en timme sen var ju allt chill. Kan min kropp sluta jävlas med mig? (prolly not, men man kan ju alltid hoppas.) Nåja. Kvällen börjades framför TV:n och "District 9." Det var en sjukt bra film. En riktigt, riktigt bra film. Så originell på så många plan så att det inte är sant. För er som inte känner till handlingen så handlar det om hur aliens kommer till jorden (Johannesburg, för att vara mer exakt) och placeras i en slum. Sen börjar en småkomplicerad (så här klockan 1 på natten är den det) historia utveckla sig.

Efter TV blev det dator, och "Dreaming Neon Black" av Nevermore. Sådär på första genomlyssning så kan man tycka att det är ett ganska bra album. Om inte annat, mycket bättre än deras senaste ("The Obsidian Conspiracy") som efter 5 års väntan blev en hyfsat stor besvikelse för dedikerade fans. Jag (noob som jag är) blev inte fan av de förän tidigt förra året, så jag har inte behövt vänta lika länge X).

Kände att jag behövde skriva ett lite normalt inlägg (för alla mina andra inlägg är ju det XP.) Nej men vad ska man säga? Asnice med sommarlov and what not, och det händer asmycket här hemma. Gustaf, 19 år gammal, lämnar huset imorgon (eller ja, idag är det ju) på ett mycket bra tag. Känns helt jäkla twisted på nåt sätt. Alltså det är ju förmodligen det bästa, men det kommer att bli så märkligt. Jag menar, typ 70-80 procent av mina konversationer här i huset är med honom, om inte mer. Blir lite angst imorgon (hur man nu lyckas med det, yrvaken klockan 8 på morgonen) men ja, det går nog över på ett tag.

Vad händer annars då? Inte så jättemycket precis. Känns helt sjukt underbart nice att äntligen ha sommarlov (fast det händer så mycket under de här dagarna att jag inte räknar att sommarlovet har börjat förns på måndag.) Det har varit en helt galen vecka. På måndagen hände inte mycket, var på skolan från 10-14. Tisdag var det Slaget om Midgård där vi tog oss till final (men kom tvåa; kändes asbra ändå!) Onsdag var det utspark för treorna som var fett underbart kul. Vattenkrig med Twilight-tema och en massa massa fika. I förrgår tog skolan slut och Gustaf tog studenten. Så himla konstigt det kändes egentligen. Nu igår var jag, Erik och pappa och såg "The A-Team." Ingen Oscars-film direkt, men det är den medveten om också. Den försöker liksom inte bli någon ny "Dark Knight." En underhållande film för stunden, men inte mycket mer. Också en film där man lär sig att uppskatta tystnad mycket mer, vilket inte säger så lite om filmen i sig.

Helvete vad bra vi var idag! Satan asså, helt sjukt. ARENA NATURS MÅL VAR BARA PGA KAOS OCH DIVERSE FUCK-UPS. Annars ÄGDE VI! Fan, vi kom ju tvåa i Slaget om Midgård! Mer utförligt inlägg kommer senare, då jag inte är helt kokobäng i skallen :P. Men också, UNDERBART BRA HEJAKLACK TEATRARE! NI FÖRTJÄNADE PRISET!

Låtlistan som spelades sög i överlag, men en helt awesome låt stack ut:
Porcupine Tree – The Blind House

/V

Fett värd dag idag. For till skolan för att hjälpa min grupp att gipsa varandras ansikten. Sen blev det lunch (potatis och köttbullar; det var lite misstänkt tillagade köttbullar...) Efter lunchen satt jag, Petter och Jessica gjorde inte mycket vettigt överhuvudtaget. Vi chattade med Elina, spelade in trestämmiga covers av högsta klass och skickade iväg. Bästa var när vi skulle sjunga kokosnöt låten helt impromptu. Petter börjar, men varken jag eller Jessica kan fortsättningen och helt plötsligt kommer Kamil in och "Va?"

Situationskomik så in i h-vete. Såklart måste man vara där för att förstå (eller höra på inspelningen, som jag ska ladda upp så fort jag fått tag på den!)

Bifogar ett hackningsprogram och det enda du behöver göra är att göra reklam för min blogg http://zombie.blogg.se/ på er facebookanvändare. :)

//Lilith

Öhrm... bör man oroa sig? Med tanke på att han/hon skickat till 9 andra, varav 3 stycken är peeps jag känner.

/V

Om ett tag bär det av till den sista träningen för filmklassen inför "Slaget om Midgård" på tisdag. Hoppas att det kommer fler än åtta stycken den här gången. Laddar inför detta event med att käka kexchoklad inlindad i en filt på balkongen. Känner mig helnyttig och som att jag kommer en bidragande faktor till filmklassens analkande vinst (för Arenas 4 lag till trots proppade med fotbollspelare, kommer vi att vinna!) Det känns i alla fall bra att ha Isak (som har abs beyond all belief) och Stefan (som är en väldigt bra målvakt) på sitt lag. Chanserna ökar liksom.